Jaha, så är det dags för helg. Visst är det ljuvligt.

Denna helg stundar ett skidlopp och tro det eller ej men min kära man ska åka 2,3 mil. Inte nog med det, han kan f-n i mig inte ens stava till schidår, undras om jag ens sett honom på ett par under alla dessa år......dessutom tror han att när han får på sig nummerlappen så kommer han att ändå åka lugnt och inte stressa, vilket skämt. Fortsättning följer...

Har nu fått två cortisonsprutor i hälen och det börjar sakta kännas bättre men en återstår och då tror jag att jag kan springa sthlm maraton. Eller kanske inte.

Ett tänkvärt ord på vägen: Om vi tänker positivt så sprider vi glädje, tänker vi negativt så sprider vi negativism. Så det är väl inte så svårt att välja. Ja, jag vet att ibland kan det vara svårt men då MÅSTE man skärpa sig och försöka. Jag lovar att det blir bättre.

Nu har vi inte meditation förrän i maj. Hur i hela friden ska man klara sig. Det ger mig så himla mycket, få vara med människor som delar mina tankar och funderingar och som är öppna för andra världar än den vi lever i. För det man inte vet kan man inte förneka eller hur.

Ha en bra helg och tänk positivt.